livsironi

jag vill bara flika in att jag är inte jämt negativ, jag är inte jämt arg och bitter, jag är inte jämt allt sämst som finns och går att vara. det är bara det att när jag är på detdär helvetiska, negativa, sämsta humöret av något slag, då blir jag som mest... kreativ. eller nåt. som nu, jag är helt och hållet helt upp-pumpad av.. adrenalin. och då skriver jag gärna av mig. (jag vill också inflika att min karl är inte heller jämt totalt dum i huvudet.)

fick nyss fingret riktat emot mig av sebbe som med svart blick skrek TYST! åt mig när jag hojtade åt honom medans han slog sönder tv-spelsdosan. jag gör vafan jag vill med mitt spel. aa, och jag bryr mig inte ett skit om ditt jävla spel ska du ha klart för dig. slå sönder det, släng ut det genom fönstret, hoppa på det, bränn upp det! I don't care. men det är fan inte kul att ens vistas i samma rum som en testosteronstinn gorilla.

enda sen jag slog upp ögonen imorse så har jag hållt igång. städat. diskat. tvättat. dammsugit. moppat. burit ut saker i förrådet. sorterat och vikt in fint i garderoben med badlakan och sängkläder. jag tajmande till och med in maten rätt schysst tills karl kom hem. efter det åkte jag iväg och handlade lite. och som den fina flickvännen jag är så köpte jag med lite godis, dricka och ett tv-spel.

det var väl där allt började. detdär fucking jävla tv-spelet!!

han tyckte inte att spelet jag köpte var roligt. fine. det kanske inte var det absolut roligaste, men vad visste jag? jag är ingen nörd inom det ämnet. men när han sen slänger ur sig "vad hade du förväntat dig av ett spel du grabbar tag i påväg till kassan för 99spänn!?" .....ditt bortskämda jävla as, kände jag. det var dumt gjort utav mig att änga dig en tanke när jag stod där i affären. det var dumt gjort utav mig att försöka få dig på bättre humör än vad du varit på de senaste dagarna.

och Där tog min dag en tvär-vändning. fan ta det där jävla tv-spelet. det förstörde hela min jävla fantastiska dag!
 
eller äre jag som är drama-queen? näe. inte nu. inte idag. så trött på att känna mig som dendär bölden i arslet på folk. som bara gör fel. säger fel. aggerar fel. kan ni nån jävla gång bara vara n.ö.j.d.a.?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0