den absolut sämsta egenskapen jag har, det är att jag jämt tror så gott om andra människor. fram tills de bevisat motsatsen. men många gånger så måste en människa visa motsatsen om och om och om igen, tills jag hajar till och slår näven i bordet. jag är även trött på att hela tiden vara så fruktansvärt snäll. dumsnäll! varför ska andra gå före mig själv? varför ska jag sätta upp andra på en pediestal medans jag själv sitter i en lerpöl? när det egentligen ska vara tvärtom! näe men det är ok. ät upp hela buffén du, så kan jag knapra på denhär halvruttna moroten.

hursom! idag har jag och moderkakan varit ute och shoppat! har unnat mig nya sängkläder, ett nytt fluffigt täcke och två nya kuddar. åååh vad gosigt att krypa ner i! fast det vore ju en helt klar fördel om jag kunde få min säng tillbaks... istället för att behöva slagga på en jävla soffa!

aa, jag är lite småbitter just i detta nu. men jag är bara så trött på allt... att ha livet på paus. och det är inte jag själv som tryckt på den knappen...