när sebbe sa att han skulle till en polare långt, långt bort över helgen så kände jag att; fan vad kul!

för mig alltså!

började genast spinna tankar om att kanske ha en riktig spa-dag, där jag får sitta i lugn och ro, utan att bli störd så att ansiktsmasken spricker. eller pumpa as-hög musik och utnyttja golvet framför tv:n till att lära mig att göra volter utan att nån sitter i soffan och hytter med fjärrkontrollen mot mig. eller frosta av frysen, utan att nån kommer och gnäller att maten blir förstörd.

men sen kom jag på att, fan. jag jobbar ju exakt heeela helgen. kommer inte ens märka att han är borta.

på vägen hem nu ikväll från mitt 14-timmars jobbpass, så tänkte jag att jag får väll ta tillvara lite på tiden nu när jag kommer hem. kan gosa ner mig och äta upp chokladkakan som sebbe så gulligt hade köpt till mig, hihi..

jag kommer hem. och sebbe har själv ätit upp den. yeah..

ah well. jag får väll se fram emot när jag ska lägga mig då. då ska jag klampa in i sovrummet, göra ett elefanthopp i sängen, och så ska jag ligga och andas, as-högt!

livet ;)

jag & sarah's lille knodd :)