fortfarande tungt.. allt. men i allt elände så vaknade jag tillslut upp ur zombie-koman och insåg att Mitt liv går vidare. sorgen finns kvar inom mig, och får göra det så länge som det krävs, men.. mitt liv går vidare.

har typ ont i hela kroppen. var hemma hos mamma & pappa igår och käkade kinamat och kollade på film. och så somnade jag. vaknade upp vid 12, och kände att näääääe, jag pallar fan inte att gå ut i kylan, sätta mig i en kall bil och åka hem. så jag somnade bara om :) men den soffan alltså.. uff! den är ju inte gjord för breda arslen kan man säga! att vända sig i den är århundradets största projekt!

sen vaknade jag rätt tidigt av en katt som satt på min mage och stirrade på mig. och katter är sluga.. när han sett att jag vaknat, då äre kört! då skare gosas!

och när man väl somnat om.. både jag och kissen.. då ringer jobbet! och så vare bara att pallra sig upp..

så tröttheten och kroppsont har jag med all rätt!

aa.. jag är fan rätt trött.. varför sitter jag här!?

ska krypa ner bredvid sebbe som ligger och sussar för fullt. shieet har knappt sett honom på sistånde! eller jo! igår morse.. i 2 minuter, innan jag var tvungen att stressa iväg till jobbet.

nu äre sovtajm!