rebellisk som man är, så sitter jag här istället för att nanna kudden!

jobbat 7-21 idag, och ska upp 6 imorgon bitti. men vad spelar det för roll om man inte sover sin skönhetssömn, man är ju endå lika trött på morgonen vilket som. kommer nog aldrig vänja mig vid tidiga mornar..

så vad händer i livet? inte mkt. allt ligger på is känns det som.. fortfarande noll koll på upp och ner.

det är bara att bita ihop! det sura i livet just nu, det absolut tröttsammaste, är att ligga på den där hårda bäddsoffan! som jag dessutom delar med vovven. en stor schäfer! "men det är okej donna, ligg kvar du, jag kan ligga med halva kroppen på golvet, det gör inget, det är okej.." ibland gränsar min snällhet till dumhet, vilket jag inser när jag dagen efter vaknar upp med en tass i munnen, förfrusna blånader på kroppen eftersom hunden legat på täcket hela natten och jag inte pallat putta bort henne. och så har man legat som en cp-skadad ostbåge, så när jag reser mig upp, så säger jag: "åå-hej!" Jag fick en gång höra att när man reser sig upp från sittande eller liggande, och säger "åhej", då är man gammal. då äre kört. då äre bara att kasta in handduken och tacka för sig!